Ungas förhållningssätt till COVID-19-vaccinet
Madelene Amoroso, Nathalie Eriksson, Isabella Gustafsson, Cajsa Svennas, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Syftet med vår studie var att ta reda på hurudana attityder de finländska ungdomarna har till COVID-19-vaccinet. I och med att Finland gick ut med att man skulle börja vaccinera befolkningen för att avvärja COVID-19, väcktes en rad åsikter. Både för och emot. Vi ville veta vilka tankar de unga i Vasa hade kring vaccinet, positiva såväl som negativa. Dessutom ville vi undersöka om det fanns skillnader i åsikter beroende på kön eller utbildning. Vi var också intresserade av att veta varifrån de unga får sin information kring vaccinet och ifall det möjligtvis kan påverka hur de bildat sig sin åsikt. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer hösten 2021. Tio högskolestuderande från Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi ingick i urvalet.
De flesta repsondenter var positivt inställda till COVID-19-vaccinet och här förefaller inte kön eller utbildning spela någon roll.
Föräldrarnas åsikter påverkade mycket de få respondenter som var negativt inställda.
De flesta får sin information från THL eller YLE, men även från familj, vänner och bekanta.
De flesta anser att vaccinet är säkert, men en del misstankar finns hos de som förhåller sig negativt till vaccinet.
Coronapasset var ej en drivkraft för de som tagit vaccinet, men de som ej tagit vaccinet kan tänka sig att göra det för Coronapassets skull.
De flesta tror att övriga i deras ålder är positivt inställda till vaccinet.
Ungas sociala kontakter under covid-19-pandemin i Sverige och Finland
Merja Bergwall, Charlott Stenbacka, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Enligt Nordens välfärdscenter (2021) har barn och unga påverkats i hög grad av pandemin då restriktionerna medfört påverkan på fritid, skolgång, den fysiska och psykiska hälsan såväl som på sociala kontakter. Både barn och unga kan som följd av restriktionerna befinna sig i sårbara situationer då kultur- och fritidsaktiviteter samt skolor helt eller delvis stängts ned. Vårt syfte med studien var att undersöka hur unga i Finland och Sverige upplevt att deras sociala kontakter påverkats av pandemin.
Respondenterna var flickor i åldern 14-15 år, bosatta både i landsbygd och stad i Sverige och Finland. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Analysen visar att föräldrarnass syn på restriktioner och attityder kring smitta och sjukdom påverkat de unga. Hemmet framträdde som den trygga platsen för den unga. En ökning av användandet av sociala medier under pandemin rapporterades. Sociala medier framträdde under pandemin som en än viktigare mötespunkt och ett viktigt fora för att hitta nya vänner.
Nikotinanvändning hos unga under pandemin
Julia Byholm, Wilma Onnela, Ben Baumgartner, Jenny Mattbäck, Emilia Puisto, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Syftet med undersökningen var att se hur ungas nikotinanvändning har sett ut under pandemin.
Vi har hösten 2021 intervjuat 7 abiturienter från olika gymnasieskolor i Korsholm, Vasa, Esbo och Åland.
Enligt respondenternas uppfattningar har rökningen minskat, möjligtvis beroende på minskade sociala kontakter och eftersom det anses ohälsosamt.
Av dem som slutat röka har många bytt till snus, dels på grund av prisskillnaden och dels eftersom det anses vara hälsosammare.
Unga får tag på snus olagligt genom att köpa det inom Finland. Sociala medier är ett viktigt medel för att möjliggöra snusförsäljning. Vid hamnstäder kan man också köpa snus under kryssningar. I början av pandemin var snus dyrt och svårt att få tag på men hösten 2021 var det det enkelt igen.
Snusanvändning var enligt respondenterna vanligare än cigarettrökning bland unga.
Rökning har en viss stigmatisering runt sig; det anses äckligt bland unga. Att snusa är billigare och mer praktiskt då man kan snusa var/när som helst, och anses av många som nyttigare än cigaretter, vilket enligt respondenterna är en åsikt som blivit ännu starkare under pandemin. Minskandet av sociala kontakter har också minskat på den sociala rökningen.
Hur högskolestuderandens sociala liv har förändrats under Covid-19-pandemin
Olivia Gullans, Amanda Sjöroos, Agnes Bertell, Matilda Furu, Amelia Kvist, Veera Moilanen, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Syftet med studien var att forska i hur högskolestuderandes sociala liv har påverkats och förändrats under Covid-19-pandemin. Datainsamlingsmetoden som användes för att samla information var kvalitativa intervjuer. Resultatet baseras på 12 respondenters svar.
Respondenterna studerar i Vasa, Åbo eller Helsingfors och är i åldern 18-24.
Högskolestuderandes sociala liv har förändrats på många olika sätt under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde att det sociala livet ändrats i negativ riktning.
Mukaan! Parhaat menetelmät osallisuuteen
Krista Hahtala
Mukaan!-hankkeen esittelyposteri, joka esittelee hankkeen keskeiset tavoitteet
Andraårsstuderandes upplevelser av första studiåret – i coronapandemins fotspår
Ida Lindgren-Snellman, Sanna Sundén, Julia Dal, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Vi har undersökt andraårsstuderandes upplevelser av studiegemenskap, studiemotivation, välmående och studieprestationer.
Insamlingen av empiriskt material har gjorts via kvalitativa intervjuer Sex andraårsstuderanden vid högskolor valdes via strategiskt urval.
Respondenterna upplever att studiegemenskapen har blivit lidande pga distansstudierna. De flesta uppger också att de känt mer ensamhet.
You Have Stolen My Dreams and My Childhood – Temporality in Memes of Greta Thunberg and the Climate (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.)
(posteri aukeaa otsikkoa klikkaamalla)
Lotta (Ann-Charlotte) Palmgren (Åbo Akademi)
Greta Thunberg was named The Person of the Year by TIMES magazine in 2019 and was described as “the biggest voice on the biggest issue facing the planet—and the avatar of a broader generational shift in our culture that is playing out everywhere from the campuses of Hong Kong to the halls of Congress in Washington”. Around the same time, a significant amount of online memes of Thunberg was posted.
This poster analyse these memes with the aim to discuss temporality, youth, childhood and climate change. How is the nexus of Thunberg, climate change and time constructed? Central for the analysis are the theoretical terms chrononormativity and non-chrononormativity, and generation.
In the analysis, I will highlight, among other things, a temporal loop found in memes, in addition to constructions of infantilization of Thunberg through backward time traveling from youth to childhood, childhood as understood as temporal incompleteness, contemporary childhood as incompatible with future childhood, and today’s youth as haunted by the gaze of earlier generations.
Ungas sociala liv och pandemins påverkan
Matilda Salomäki, Hanna Streng, Minna Muukkonen, Cindy Aspö, Amanda Nygård, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Syftet var att studera hur ungas relationer och deras användning av sociala medier förändrats av Covid-19-pandemin.
Fem respondenter i åldern 19-21 år intervjuades via kvalitativa intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
En del respondenter upplevde en förändring i sitt sociala liv under pandemin. De flesta föredrar fysiska träffar framom att umgås på sociala medier. Respondenterna upplevde Ingen större förändring i typen av aktivitet på sociala medier. Respondenterna uppgav att sociala medier är viktiga för den vardagliga kontakten.
Varför väljer unga att vaccinera sig eller inte vaccinera sig?
Linnéa Strömfors, Jessica Hemberg & Pia Nyman-Kurkiala (Åbo Akademi University)
Under hösten 2021 pågick coronapandemin och vaccinfrågan var aktuell i hela världen. Syftet med den här studien var att undersöka varför vissa unga var tveksamma till corona-vaccinet. Även om de flesta väljer att vaccinera sig, så finns det unga som är tveksamma; varför? Vilka är de motiveringar unga ger till valet att vaccinera sig alternativt till att inte vaccinera sig.
Det empiriska materialet samlades in hösten 2021 via kvalitativa intervjuer med unga, 18-29 år gamla och bosatta i Finland. Ett ytterligare urvalskriterium var respondentens vaccinstatus.
En åsikt som delades av de vaccinerade var att alla ansåg att det gemensamma ansvaret är viktigt för möjligheten att stoppa pandemin så snabbt som möjligt.
Alla i de vaccinerade ungas familjer var också vaccinerade, till skillnad från i de ovaccinerades familjer. Motiveringar till att inte vaccinera sig var att det inte finns tillräckligt med forskning och att vaccinet inte fungerar när flera insjuknar trots vaccination. Deras familjer var således inte heller vaccinerade. Information inhämtades t ex ifrån bloggar, sociala medier, twitter och youtube.
Matalan kynnyksen kuntoutuksesta tukea nuorelle – tutkimus NUOTTI-valmennuksen toteutumisesta (Vieraile ulkoisella sivustolla. Linkki avautuu uuteen välilehteen.)
(posteri aukeaa otsikkoa klikkaamalla)
Ismo Ukkola & Riitta Seppänen-Järvelä (Kansaneläkelaitos)
NUOTTI-valmennus on Kelan järjestämää nuoren ammatillista kuntoutusta 16−29-vuotiaalle nuorelle, jonka toimintakyky on olennaisesti heikentynyt. Palvelun hakeminen ei vaadi lääkärinlausuntoa tai kirjallista hakemusta. Valmennuksen toteutumista tutkitaan laajassa moninäkökulmaisessa ja monimenetelmällisessä tutkimushankkeessa. Posteri kuvaa NUOTTI-tutkimuksen tutkimusasetelmaa menetelmällisine valintoineen ja aineistoineen.
NUOTTI-valmennuksen tarkoitus on, että nuoren käsitys omista vahvuuksista ja voimavaroista vahvistuu ja että hän kartuttaa elämänhallintaan ja työelämävalmiuksiin liittyviä taitojaan. Valmennuksen toteuttaa henkilökohtainen valmentaja yhdessä nuoren kanssa. Valmennus on ollut erittäin suosittu palvelu; siihen osallistui 7 714 nuorta vuonna 2021.
Käynnissä oleva NUOTTI-tutkimus kohdistuu valmennuksen toteutumiseen, koettuihin hyötyihin ja vaikutuksiin sekä käytettäviin uusiin kuntoutukseen ohjaamisen ja hakemisen tapoihin, erityisesti suulliseen ja ilman diagnoosia tapahtuvaan hakemiseen.
Kolme osatutkimusta sisältävä tutkimuskokonaisuus:
1. NUOTTI-valmennuksen toteutumista tutkitaan asiakkaiden, palveluntuottajien ja ohjaavien tahojen näkökulmasta. Asiakkaiden näkökulmasta tutkimuksessa selvitetään erityisesti palvelun vaikutusta nuoren elämäntilanteeseen, mutta myös sitä, miten nuoret kokevat palvelun hakemisen. Aineistoja ovat kyselyt ja haastattelut. Tutkimuksen toteuttaa Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK).
2. Kuntoutukseen hakemisen suullista vuorovaikutustilannetta etuusratkaisijan ja nuoren välillä tutkitaan analysoimalla NUOTTI-valmennuksen suullisia hakemuksia. Tutkimuksessa selvitetään toimintakyvyn arvioinnin ja asiakkaan kuntoutumisen edellytysten rakentumista. Tutkimuksen toteuttaa Kuntoutusinstituutti Jyväskylän ammattikorkeakoulusta (JAMK).
3. Kuntoutukseen hakemista ja sen myöntämistä tutkitaan Kelan ratkaisutyöntekijöille osoitetun kysely- ja haastatteluaineiston pohjalta. Tutkimus tuottaa tietoa ratkaisutyön näkökulmasta NUOTTI-valmennukseen ohjautumisesta, toimintakyvyn arvioinnista ja päätöksenteosta. Tutkimuksen toteuttaa Kelan tutkimusyksikkö.